Home Blogg Jan Stenbeck – arvtagare och entreprenör

Jan Stenbeck – arvtagare och entreprenör

0
Jan Stenbeck – arvtagare och entreprenör

Att ärva och förvalta en förmögenhet kan bli en belastning för många. Förmåga att skapa en förmögenhet går inte alltid i arv till nästa generation. Men Jan Stenbeck led inte av att han var född rik. Istället blev han känd som en framgångsrik finansman och entreprenör.

Snabbfakta om Jan Stenbeck

Född1942
Död2002
UtbildningJur. kand vid Uppsala universitet, MBA från Harvard Business School
StenbecksfärenMillicom, Kinnevik, Comviq, Tele2 med flera bolag

Jan Stenbeck och Kinnevik

Grunden till Jan Stenbecks ärvda förmögenhet ligger i bolaget Kinnevik. Företaget bildades som ett investmentbolag och ägdes av Hugo Stenbeck, Robert von Horn och Wilhelm Klingspor.

Viktiga bolag som ingick var följande:

  • Mellersta Sveriges Lantbruks AB
  • Lidköpings Konfektyr Industri AB
  • Korsnäs Sågverks AB
  • Nordiska Suchard 
  • Halmstad Järnverk

Investmentbolaget växte genom uppköp av fler och fler bolag. Samtidigt blev Hugo Stenbeck successivt huvudägare till bolaget. År 1956 börsnoterades Kinnevik och nytt kapital tillfördes. Med större finansiella muskler kunde en större aktiepost i Sandvikens Jernverk köpas. Hugo Stenbeck tog över posten som styrelseordförande i Kinnevik och kort därefter utsågs äldste sonen Hugo Stenbeck Jr till arbetet som verkställande direktör. Efter att denne senare avlidit år 1976 tog brodern Jan Stenbeck plats i ledningsgruppen.

Början av 1980-talet blev en turbulent tid för Kinnevik och Jan Stenbeck. Efter en arvstvist med sina två systrar, Margaretha af Ugglas och Elisabeth Silfverstolpe, tog Jan Stenbeck via en komplicerad aktieaffär över det som allmänt kallades för Kinneviksfären. Bolaget hade varit utestängt från börsen men introducerades återigen år 1991.

Biografi över en risktagare 

Jan Stenbeck ärvde inte bara en förmögenhet utan även sin faders benägenhet att ta risker. Hugo Stenbeck var advokat i grunden och deltog bland annat som en av utredarna efter det att Ivar Kreugers imperium av företag gått i graven. Från början var Hugo Stenbeck advokat åt familjen Klingspor och som belöning för sina goda råd fick han bli delägare i investmentbolaget Kinnevik. Till slut blev han den störste ägaren, eftersom han köpte aktier med lånade pengar. Det ville inte hans klient göra. Att ta risk visade sig dock vara ett lönsamt koncept.

I en framgångsrik entreprenörs biografi ingår alltid att berätta hur de redan tidigt gjorde affärer. Ingvar Kamprad började sin bana med att sälja vykort och Anders Wall sålde kaniner på Uppsala torg. Jan Stenbeck började sälja skoltröjor med inspiration från USA under sin studietid i Uppsala i början av 1960-talet via sitt bolag Catco AB. Efter ett tag hade företaget leverantörsskulder till en finsk leverantör. Han löste situationen genom en så kallad inkråmsaffär och behöll själva bolagsbildningen som han sedan namnändrade. 

År 1977 köpte Jan Stenbeck ett amerikanskt företag som sålde kringutrustningar till datorer. Kunden var USA:s armé. Stenbeck fick därigenom upp ögonen för vad som skulle hända med mobiltelefoner och han bildade Millicom. En riskfylld men lyckad satsning! Jan Stenbeck såg tidigt vilka affärsmöjligheter som fanns inom media och telekom. I Sverige utmanade han såväl Televerket som Statens Television. I grunden gjorde han det genom att omvandla Kinnevik. De verksamheter som fanns inom skogs- och stålindustrin såldes ut eller börsintroducerades. I stället kunde han börsintroducera följande nya bolag:

  • Tele2
  • MTG
  • Millicom
  • Metro
  • Transcom

Dokumentär över Jan Stenbeck

Jan Stenbeck var förmodligen inte så välkänd inom de breda kretsarna. Finansvärlden och politiker var dock väl medvetna om hans existens och sannolikt var han omtvistad i flera kretsar. Han fick möjlighet att framträda i ett så kallat sommarprogram i Sveriges Radio. Där fick han under 90 minuter berätta om sitt eget liv. Kanske blev många överraskade över hans sympatiska stil, som var fri från skryt och översittarmentalitet. Efter hans död gick programmet i repris och naturligtvis har det också gjort en dokumentär över hans liv.

Det är ingen hemlighet att Jan Stenbeck uppskattade livets goda. Många historier är säkert rena skrönor som den om hur han fick potatismos tillagad. Det sägs att han åt potatispuré med rysk kaviar, vilket han säkert skulle ha haft råd med. Hans förmögenhet, eller net worth, vid sin död, uppges ha varit 12 miljarder svenska kronor.
Jan Stenbeck dog i Paris år 2002 och som dödsorsak har uppgivits hjärtinfarkt. Media har funnit det angeläget att publicera en sista bild av honom, där han till synes lider av övervikt. Media har inte missat att berätta om hur mycket han vägde vid slutet av sitt liv. Men det behöver vi inte veta! Istället kan vi hedra honom genom att åka till Kista och besöka Jan Stenbecks torg 17.